Archives for the month of: februari, 2013

– Det är skrämmande att en fjärdedel av alla planerade besök på BUP inte utnyttjas. Därför lämnar jag in en interpellation (fråga) till landstinget idag.

Det är särskilt viktigt att barn och unga med psykiska problem snabbt kan få hjälp, stöd och behandling av landstinget. Då är det viktigt att landstingets resurser för detta utnyttjas på ett bra och effektivt sätt så att alla de som behöver stöd och hjälp kan få det så snart som möjligt.

Det är alldeles för många planerade besök som inte nyttjas. En studie som genomfördes under 2012 visar att en fjärdedel av alla planerade besök på Barn och ungdomspsykiatrin, BUP inte genomfördes. Av 2312 planerade besök under mars månad kunde inte 571 genomföras av olika skäl. Det vanligaste skälet var sena återbud.

I studien konstateras bl.a: ”De sena återbuden och uteblivanden innebär att en ansenlig del av klinikens resurser inte nyttjas för direkt patientarbete.” och vidare ”Arbetet med studien har gjort det tydligt att hanteringen av tider – även avseende de besök som genomförs – tar en orimligt stor del av klinikens resurser i anspråk.”

Studien pekar på ett omfattande resursslöseri, brister i uppföljning av hur resurser utnyttjas och brister i de administrativa systemen. Det är lätt att förstå att vårdens medarbetare känner frustration över en sådan situation.

Barn- och ungdomspsykiatrin måste bli bättre på att utforma system för att underlätta för barnen och ungdomarna att utnyttja  vårdens resurser.

Vi vill Inrätta Vårdcoacher för de mest sjuka äldre, säger moderata oppositionsrådet Ola Karlsson, med anledning av att Alliansen lämnat in en motion till landstinget. Vårdcoach leder till ökad livskvalitet, färre vårddygn, färre akutbesök och bättre överlevnad.

Sjukvården i vårat landsting måste blir bättre på att ta hand om de mest sjuka äldre. Oavsett var i vården eller omsorgen den äldre har kontakt för att få vård, hjälp och stöd hamnar många alltför ofta på akutmottagningen. Där är trycket ofta högt och många patienter med många olika åkommor ska snabbt tas om hand. För en äldre patient med en lång lista av symptom, diagnoser och läkemedel är det en svår miljö. Ambitionen ska vara att undvika att en äldre, multisjuk patient tvingas besöka akuten gång på gång.

För att ytterligare förbättra kvaliteten vill vi erbjuda äldre mångbesökare på akuten en egen vårdcoach. Systemet med vårdcoach har under senare år prövats i alliansstyrda Stockholms läns landsting med goda erfarenheter.

I Örebro läns landsting vill vi att en vårdcoach är en specialutbildad sjuksköterska. Vårdcoachen stöttar patienten med rådgivning via telefon, stöd i egenvård samt hjälp med vårdkontakter. Vårdcoachen samordnar vårdkontakterna, stöttar patienten och ger bättre förståelse och kunskap när det gäller symtom, sjukdom och behandlingar.

Vi föreslår därför att ett system med Vårdcoach införs med början vid sjukhusen i Karlskoga och Lindesberg.

Vårdcoacher i Stockholms läns landsting

Vårdcoacher är en del av ett forskningsprojekt inom Stockholms läns landsting. I projektet erbjuds en viss grupp patienter, med många akutbesök och inläggningar på sjukhus under en kort tid, en vårdcoach. De har ofta flera olika sjukdomar. Särskilt representerade är patienter med svår hjärtsvikt och kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL.

De medicinskt ansvariga för forskningsprojektet på de olika sjukhusen väljer efter noggrann analys ut patienterna. Det handlar om att identifiera dem som riskerar att försämras och där försämringen går att förebygga om rätt insatser sätts in i rätt tid.

Vårdcoachens uppgift
Vårdcoachen är en erfaren och specialutbildad sjuksköterska. Den erbjuder ett stöd som är anpassat till den enskilde patienten under en begränsad tid. Stödet fungerar som ett komplement till ordinarie vård och omsorg.

Vårdcoachen gör en helhetsbedömning av patientens situation och tar reda på patientens behov, som sedan resulterar i en personlig åtgärdsplan.

Patienten får sedan:

  • rådgivning med coachning via telefon
  • stöd till egenvård och
  • koordinering av vård- och omsorgskontakterna.

Målet är att skapa förbättrad hälsa och livskvalitet, ökad trygghet, en mer sammanhållen vård- och omsorg samt bättre medicinska resultat.

Det är trist att sjuka ska behöva vänta längre på sjukvård i Örebro än i andra landsting. Resultatet av kömiljarden 2012 visar att så är fallet . Resultatet är ett misslyckande för socialdemokraterna under ledning av Marie-Louise Forsberg Fransson. Örebro får nu 14,6 miljoner från kömiljarden. Hade köerna varit som riksmedel hade utfallet i stället blivit 30 miljoner kronor.

Resultatet visar att landstinget i Örebro även 2012 är bland de sämre landstingen i landet på att ge sjuka vård i tid. Resultatet är ett kvitto på att alltför många sjuka får vänta alltför länge på sjukvård i vårt (S)-styrda landsting.

Det är inte rimligt att tusentals patienter fått vänta mer än 90 dagar på att träffa läkare, sedan vänta ytterligare kanske mer än 90 dagar på behandling eller åtgärd. Behöver de sedan ett återbesök kan väntan även dit vara väldigt lång. Alliansen ville därför satsa extra pengar både 2012 och för i år för att korta köerna till sjukvården. Men (S), (Mp) och (V) avslog våra förslag.

För mig som moderat är landstingets viktigaste uppgift att ge sjuka vård i tid. Att klara Alliansregeringens krav för kömiljarden och nå rikssnittet hade gett dubbel vinst för vårat län. Dels snabbare vård och behandling för de sjuka, dels även extrapengar till landstinget.

Kömiljarden infördes av Alliansregeringen för att stimulera kortare vårdköer och för att sjuka ska få vård i tid. En miljard kronor fördelas varje år mellan de landsting som klarar vissa krav på hur snabbt sjuka patienter får komma till läkare och få behandling.