Archives for the month of: november, 2012

Över sju miljarder kronor – så mycket kostar det att driva landstinget. I dag klubbas sjukvårdens budget för 2013. En avgörande skillnad mellan de två politiska blocken är synen på patientavgifter.

Landstinget i Örebro län driver bland annat tre sjukhus, 26 vårdcentraler och flera tandvårdskliniker. I dag beslutar politikerna hur pengarna ska fördelas nästa år. På fullmäktigemötet ska politikerna också peka ut riktningen för landstinget ett par år framåt.

Sammanfaller ofta

När NA ber ledarna för de två stora politiska blocken att lyfta fram vad de anser är deras budgetars bästa inslag sammanfaller satsningarna många gånger.

Båda blocken vill få bort köerna i vården, ge bättre vård till de äldre patienterna, och satsa på en stabil ekonomi.

Men skillnader finns. En stor sådan ligger i synen på de avgifter patienterna själva betalar för att få vård. Majoritetsledaren Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) lovar inga höjda avgifter.

– Nej, det blir inte några höjningar. Vi ligger bland de lägsta om man jämför oss med andra landsting, och det vill vi fortsätta med, säger hon.

Vill införa nya regler

Majoriteten med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill till och med införa nya regler för ett bidrag. Glasögonbidraget ska börja gälla till 16 års ålder.

Tidigare var bidragsgränsen sju års ålder.

Allianspartierna Moderaterna, Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna tänker tvärtom. Därför föreslår oppositionen att återinföra en avgift och höjningar för en del andra avgifter.

Idag är vården gratis för barn och unga upp till 25 år. Det vill Alliansen ändra på och gå tillbaka till det som gällde tidigare.

– Vi tycker att det är rimligt att även unga vuxna betalar. Därför vill vi återinföra avgiften för patienter mellan 20 och 25 år, säger Ola Karlsson (M).

Egen budget

Alliansen vill också höja högkostnadsskyddet och patientavgifterna med 25 procent.

– Där tycker vi också att det är rimligt att vårt landsting ligger på samma nivå som resten av landet, säger Ola Karlsson.

Sverigedemokraterna lägger fram en egen budget. De är ett oppositionsparti, men ingår inte i Alliansens oppositionssamarbete.

(NA)

Annonser

Vi står inför stora utmaningar i sjukvården. Det kommer att krävas stora insatser för att erbjuda vård i vårt län när gruppen äldre över 75 år ökar från dagens cirka 25 200 till cirka 34 300 år 2023. Ökningen motsvarar nästan invånarantalet i Degerfors kommun. Vi måste redan nu planera för detta. Till det kan vi lägga stora pensionskostnader, investeringsbehov i USÖ med mera.

I det läget väljer den socialdemokratiska majoriteten att satsa 32 miljoner på att bygga vindkraftverk. Vindkraftsutbyggnaden förväntas minska nu när elpriserna rasat, då lönsamheten blir så mycket sämre. Att stora energislukande industrier och företag inom gruvnäringen väljer att göra investeringar för att ha kontroll på sitt elpris är naturligt. Men är det verkligen något ett landsting ska ägna sig åt?

Ska vi också tillverka våra egna knäleder, kompresser eller driva lantbruk för att producera ekologisk mat till sjukhusköken? Nej, vi ska naturligtvis köpa det vi behöver för vår verksamhet hos utvalda leverantörer. El kan köpas hos bolag som satsar på forskning i förnybara energikällor och i stället ska vi fokusera på det som är landstingets huvuduppdrag, nämligen att leverera hälso- och sjukvård utan köer till länsinvånarna.

Den socialdemokratiska majoriteten säger att man vill skapa Sveriges bästa primärvård. Inte ett ord om hur detta ska gå till eller vad ”bästa” innebär. Majoriteten säger inget om hur de ska lösa läkarbristen generellt eller något om hur situationen för alla sjuka äldre i glesbygd ska hanteras.

I socialdemokraternas primärvård arbetar distriktsläkarna på jourklinikerna på vardagkvällar och helger. Sedan ska läkarna självfallet ha ledigt för detta, vilket innebär ännu färre läkartider på den egna vårdcentralen. I vissa fall sätter man in hyrläkare som ersätter de egna läkarna för att överhuvudtaget ha läkartider dagtid.

Vi i Alliansen föreslår att vi sätter in hyrläkare på jourklinikerna i stället och låter distriktsläkarna jobba kvar på vårdcentralen. Vi börjar med vardagkvällar. Detta frigör utrymme för våra egna läkare att också avlasta de vårdcentraler som endast har hyrläkare och skapar på sätt mycket bättre kontinuitet för våra äldre patienter.

Primärvården i Örebro läns landsting står i dag i en S-märkt tvångströja innan för ett högt staket. Allt för att göra det omöjligt för privata aktörer att erbjuda en privat vårdgivare och förhindra egna initiativ från verksamheterna. Detta leder till frustration och uppgivenhet för våra medarbetare och chefer.

Samma krav gäller för så väl stora som små vårdcentraler. Det är helt orimligt att kräva samma upplägg, öppettider och bemanning om det bara finns 2 900 listade patienter och två hyrläkarlinjer på en vårdcentral i glesbygd som på Örebros största vårdcentral med cirka 16 000 patienter.

Vi i Alliansen vill ge varje verksamhetschef mycket större utrymme att agera och forma vården/inriktningen tillsammans med medarbetarna. Vi menar att varje vårdcent-ral ska få styra öppettider, bemanning, profilering och mycket annat. Vi är öppna för personalkooperativ, intraprenader och privata lösningar. Vi tror att flexibla regelverk och system skapar bättre vård för våra medborgare och ett intressantare och mera innehållsrikt arbetsliv för medarbetarna.

Majoritetens satsningar på vindkraftverk löser inte läkarbristen på våra vårdcentraler.

Alliansen satsar mera pengar på primärvården än majoriteten för att göra det möjligt också för rullstolsbundna, strokedrabbade äldre i Kopparberg att få träffa en fast anställd distriktsläkare.

Hanne Alvner
2:e vice ordförande i nämnden
för primärvård och folktandvård (M)
Örebro läns landsting (NA)

Nora den 22 november 2012

Motion

Till Örebro läns landsting

Fokusera på hälsa

Landstingets verksamheter har kommit långt i sitt folkhälsoarbete och jobbar aktivt med hälsa och förebyggande åtgärder.

Unga människor i dagens samhälle, inte minst i vårt eget landsting, behöver förändra sin livsstil för att undvika sjukdomar som diabetes och högt blodtryck. När det gäller folkhälsa är det viktigt att skapa positiva tankebanor för att hjälpa människor till dessa förändringar.

Här har primärvården en viktig roll att fylla. I flera andra landsting kallar man vårdcentralerna för hälsocentraler.

Jag har frågat människor på några av dessa orter hur de upplever orden ”vård” respektive ”hälsa” och genomgående får ordet ”hälsa” flest positiva omdömen.

Genom detta namnbyte tvättar vi bort ”sjukstämpeln” och skapar just den positiva bild som skulle kunna hjälpa flera människor förändra sin livsstil och börja motionera och leva sundare.

Med anledning av detta föreslår jag

att

Örebro läns landsting byter namn på landstingets vårdcentraler och kallar dem hälsocentraler och genom detta namnbyte skapa ett större fokus på det friska och hälsosamma livet.

Hanne Alvner (M)