Archives for the month of: september, 2012

Det är inte bara sjuka som får vänta för länge på behandling i vårt sosse-styrda landsting. Även politiken får vänta. I går fick vi upp en bra motion från (KD) till fullmäktige. Den hade legat fyra och ett halvt år i landstingets kvarnar och blev nu slutligen bifallen. Även om det är för svårt för våra socialdemokratiska politiker att se till att svårt sjuka kan få vård i tid i vårt landsting borde de försöka klara att hantera förslag och motioner i rimlig tid. För att ge en bättre verksamhet åt medborgarna.

Annonser

Interpellation till Landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson

Trafikfrågor har blivit en viktig del av landstingets verksamhet. Vårt landsting är involverat eller kan komma att bli involverat, i en lång rad trafikprojekt som berör ibland bara vårt län och i andra fall även andra län och landsting, ex.
Citybanan i Stockholm
Merkoll, förbättrad kollektivtrafik i länet
Tågtrafik i Mälardalen genom MÄLAB.
Tågtrafik i Bergslagen, genom TIB.
Tågtrafik mot Karlstad och Norge.
Tågtrafik Karlstad- Borlänge.
Tåg från Västra götaland.
Busstrafik Karlstad-Örebro, tåg på gummihjul.
Tåg Nora-Laxå den sk. Länspendeln.
Mm, mm

Projekten kan komma att leda till stora investeringar, stora borgensåtaganden och stora driftskostnader. Därför är det viktigt att tidigt få grova kalkyler och redovisningar för att ur ett landstingsledningsperspektiv kunna värdera de olika projekten och engagemangen, så att de också kan värderas mot nödvändiga investeringar och satsningar i sjukvården.

Jag och andra från Alliansen har från januari i år, både i Hälso- och ekonomiutskottet och i Landstingsstyrelsen efterlyst en samlad redovisning som i grova drag visar vad olika projekt kan komma att kosta såväl investeringsmässigt som driftsmässigt. Enligt min uppfattning är en sådan samlad redovisning nödvändig för att kunna värdera olika projekt både mot varandra och mot satsningar i sjukvården. Det är också en nödvändig ingrediens i arbetet med budget och verksamhetsplan för kommande år.

Jag vill därför fråga: Hur ser, vid en grov bedömning, investeringsbehov och kostnadsuppskattningar ut för ÖLL i de olika trafikprojekt som ÖLL på olika sätt är involverade i?

Örebro den 10 september 2012
Ola Karlsson

Tidigare i sommar gick (S) i länet till attack mot alliansens stora skattesänkningar. Budskapet var att regeringens 100 miljarder i sänkta skatter hotar välfärden. Frågan måste då ställas till länets socialdemokrater: Hur mycket av de sänkta skatterna för sjuksköterskor, poliser, pensionärer och andra vill ni ta tillbaka, hur mycket vill ni höja skatten för vanligt folk?

Marie-Louise Forsberg-Fransson som är vice ordförande i (S) i länet gick i början av augusti till angrepp på alliansens stora skattesänkningar. Förra mandatperioden genomförde Alliansregeringen skattesänkningar på över 100 miljarder kronor. Hon menar att det hotar välfärden och är en felaktig prioritering.

Det är riktigt att Alliansen sänkt skatten rejält för stora grupper. Jobbskatteavdraget ger de flesta sjuksköterskor, metallare och poliser mer än 1500 kronor mer i månaden efter skatt. I princip alla som heltidsarbetar har fått sänkt skatt med minst 1000 kronor i månaden. Även pensionärerna har fått sänkt skatt, dock inte lika mycket som de som jobbar. Arbetsgivaravgifterna för unga är halverade, för att det ska bli lättare att anställa unga och därmed skapa förutsättningar för fler jobb för unga. Det sänker samtidigt kostnaderna för både länets kommuner och landsting.

Även företagen och företagarna har fått lägre skatter för att vi ska få fler och växande företag och därmed fler jobb, vilket är det som bygger välfärden. Restaurangmomsen är sänkt, även den för att ge förutsättningar för fler jobb i en bransch som anställer många ungdomar och nya svenskar. Rut- och rot-avdragen har genom sänkta skatter skapat tusentals nya jobb och gett möjlighet för många kvinnor att få egen försörjning och eget företagande.

Fastighetsskatten är också rejält sänkt och omgjord så att inte den skatten ska tvinga pensionärer från deras hus och hem, vilket kunde inträffa under Göran Perssons tid när (S) styrde i regering och riksdag.

Skattesänkningarna, framför allt jobbskatteavdraget, har gjort att fler jobb skapats, även om arbetslösheten är alltför hög. De sänkta skatterna har också stimulerat efterfrågan och den svenska ekonomin i ett läge där många andra europeiska länder gått och går igenom svåra nedskärningar och problem.

Samtidigt som Alliansen sänkt skatten rejält för breda grupper så har regeringen kunnat skjuta till mer pengar i stöd till kommuner och landsting. Landstinget fick 2011 över 400 miljoner kronor mer i statsbidrag och utjämning jämfört med år 2006 när Göran Persson och (S) styrde och ställde i landet. Alliansen har klarat att både sänka skatterna och samtidigt ge mer pengar till skola, vård och omsorg, något som (S) aldrig velat eller kunnat.

Att fler klarar sin egen försörjning tack vare sänkta skatter är, för mig som moderat, en viktig del av välfärden. Det är en viktig ideologisk fråga att så många som möjligt kan försörja sig själva och sin familj, utan att vara beroende av stora bidrag.

(S)-artikeln visar tydligt att de tycker att skattesänkningarna har varit felaktiga, jobbskatteavdrag, rut och rot-avdrag, sänkt pensionärsskatt, sänkt arbetsgivaravgift för unga och sänkt fastighetsskatt, allt har varit fel. Det reser frågan; vilken skattenivå vill (S) tillbaka till?

Ska arbetsgivaravgiften för unga fördubblas så att det blir svårare för unga att få jobb?

Ska RUT-avdraget avskaffas så att de tusentals nya jobben försvinner?

Hur mycket högre vill de ha fastighetsskatten?

Hur mycket mer ska pensionärerna betala i skatt?

Och framför allt, ska sjuksköterskans hela löneökning gå bort i höjd skatt när (S) vill höja skatten för dem som jobbar? Är det någon del av jobbskatteavdragen som blir kvar om (S) i vårt län får bestämma? Berätta för länsborna hur hög skatt ni vill ha, om nu alliansens alla skattesänkningar har varit fel.

Ola Karlsson (M) Länsordförande i Moderaterna

Under sommaren har vårdköerna debatterats och socialdemokraterna i Örebro läns landsting fortsätter att kritisera alliansregeringen för att kömiljarden bidrar till att sjuka får vård snabbare. Man upphör inte att förvånas.

Under sommaren har jag varit hemma i Danmark och besökt min släkt.

Jag passade på att uppdatera mina kunskaper om det danska sjukvårdssystemet och deras vårdgaranti. Det är stora skillnader på sjukvårdsområdet mellan våra länder, trots att både Sverige och Danmark är rika länder och har många likheter i samhällsstruktur och väl utbyggd välfärd för sina medborgare.

I Danmark infördes i juli 2002 för första gången en behandlingsgaranti för i stort sett alla icke akuta somatiska patienter.

Den gav patienter rätt till behandling inom två månader efter att sjukhuset har fått en remiss. Om den offentligt finansierade vården inte klarar av att uppfylla garantin har patienter rätt att vända sig till en privat klinik/ sjukhus eller till en klinik utomlands.

2007 skärptes behandlingsgarantin från två till en månad.
Ett år senare, 2008, utvidgades garantin till att gälla även psykiatrin. Och så sent som i oktober 2010 infördes även en behandlingsgaranti för patienter med livshotande cancersjukdomar.

Ingen av dessa danska patienter ska behöva vänta längre än två veckor på undersökning, två veckor på behandling och fyra veckor på efterbehandling. Det är mycket kortare än det svenska systemets 90 dagar till besök och sedan ytterligare 90 dagar för behandling.
Om det inte finns plats på något av Danmarks fem sjukhus med speciella cancercentra, kan patienterna skickas till sjukhus i Tyskland.

I Danmark har man också varit tidigt ute med att använda IT för att förbättra sina vårdprocesser. Danmark var till exempel först ut med att lansera en nationell hälsoportal för både vårdgivare och patienter.

Vidare är Danmark första land i världen att ha lagstadgat om ackreditering av samtliga sjukhus med extern kontroll.

Det är tråkigt att se att Sverige i allmänhet och Örebro läns landsting i synnerhet, är sämre än andra när det gäller vårdens tillgänglighet.

Moster och kusinerna baxnar när jag berättar om våra svenska vårdköer.

Skulle vi acceptera att vara utan bil för att verkstaden har kö i månader och sedan vänta ytterligare för att bilen ska repareras av en expert?

Hur värderar vi människor och deras livskvalitet om vi tycker att det är normalt att vänta i månader på vård eller operation? Om en patient får en remiss av sin läkare finns det ett vårdbehov.

Socialdemokraterna styr i Örebro läns landsting som hade så långa köer att man fick minst från kömiljarden 2011 av alla landets landsting.  Varför ska patienterna behöva vänta längre i Örebro än i andra landsting och längre än vad patienterna väntar i Danmark?  Långa sjukskrivningar pg a vårdköer kostar stora summor för både samhället och patienten.

Nej, vi måste helt enkelt bli bättre på att hitta nya vägar i vården, jobba annorlunda, ge medarbetarna större möjlighet att påverka sin arbetssituation och vara lyhörda för förslag till förändring. Landstingets skattekronor ska användas effektivt för att korta köer och hålla hög kvalitet i vården.

Vi moderater tycker att det är hög tid att våga tänka i nya banor för att komma tillrätta med vårdköerna. För oss är det viktigt att sjuka får vård i tid.

Hanne Alvner, M

Landstingsstyrelsen, Örebro läns landsting